06 juli 2008

Predikan: Kristi förklarings dag (MF)

Martin Fagerudd:
Kristus förhärligad
Lilla kyrkan (Borgå) 6.7.2008 kl. 12
Mark 9:2-8
En bok med judisk visdom och humor berättar att när man berättar en rolig historia för vårt östra grannfolk så skrattar de tre gånger åt den; första gången när man berättar den, andra gången när man förklarar den och tredje gången när de förstår den.
Historier av det här slaget är inte heller obekanta för oss. Vi har också anslutit oss till samma slags humor p.g.a. vårt folk historiska erfarenheter. Den här historien förklarar hur judarna, men också vi, kan bearbeta de svåraste erfarenheterna - genom att använda humor. Humorn är inte elak, utan mycket medmänsklig. Den berättar att motståndarna eller de som en gång var det, inte är monster utan människor. Det är bra att kunna skratta i en svår tid åt sina motståndare, t.o.m. åt sina förföljare. Humorn ger ett vapen mot prövningarna. Det finns också motsvarande bibliska exempel på fenomenet så som t.ex. Esters bok i GT.
Eftersom det är förklarings dag är det min uppgift att förklara det här, så att ni förstår i vilken situation den här historien förekommer. Det är väl självklart att ordet förklara betyder att göra någonting tydligare men det kan också betyda att göra något klarare eller också ljusare. Det är just vad den här Kristi förklarings dag handlar om. Kristus blev tydlig för lärjungarna och inte bara det, utan han blev också klar och härlig i deras ögon, sådan som Gud är.
Evangeliet berättar att lärjungarna Petrus, Jakob och Johannes får sin första himmelssyn. De hade aldrig sett himlen förut och det berättas i NT att bara Petrus fick en sådan en gång till. Men nu får de alla tre en himmelssyn på samma gång. Hurudan är den himmelssynen och vad har den för följder?
De får se Jesus sådan han verkligen är: hans ansikte sken som solen och hans kläder blev vita som ljuset. Vem är det de ser? De ser men förstår inte ännu, att det är just Jesus som är Guds segrande son de ser. Tillsammans med Jesus ser de också två av Gamla testamentets stora gestalter. Det är Mose och Elia. Vi vet att lagen kom genom Moses och Elia som den första profeten som representerar alla de. Mose och Elia finns där för att både lagen och profeterna talar om att Messias måste dö men också uppstå från de döda.
Ett lysande moln sänkte sig över dem och ur molnet kom en röst som sa: "Detta är min älskade Son, han är min utvalde, lyssna till honom." Molnet är tecknet på att Gud är närvarande och att det är just han som uppenbarar sin Sons härlighet för dem. Så här som synen berättar vill Gud att vi skall se på Jesus.
Jag tror att lärjungarna är så förbryllade att de inte riktigt vet vad de skall tänka. När man är uppfylld av starka känslor av någon orsak och fylld av en upplevelse brukar man ofta inte kunna tänka och inte riktigt finna sig och det är just det som sker med Petrus när han han säger till Jesus: "Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för Elia." Lärjungarna är fyllda av starka känslor. I Guds närhet är de alldeles skräckslagna. Det kan bara förklaras av att de känner Guds förkrossande helighet.
Man skulle tro att den här unika händelsen skulle ha konsekvenser för lärjungarnas del, så att de verkligen skulle bli aktiva och förkunna Jesus som Guds son. Men det har den inte. De förstod inte sin upplevelse så håller de den för sig eftersom de inte förstod vad vad som menades med att uppstå från de döda. Synen gav dem inget sammanhang.
Men händelsen på härlighetens berg pekar just genom Moses och Elia på Jesu lidande och död. Då minns vi den andra gången Jesus är tillsammans med bara Petrus, Jakob och Johannes. Det är i Getsemane. Det var då Jesus kämpade med sitt innersta, när han tänker på sitt förestående lidande. Det är just då som Jesus som mest skulle ha behövt sina lärjungar, för att be med dem, och det var då som Petrus, Jakob och Johannes var som mest blinda. De sov. De förstod situationen ännu mindre. Det bara berättar att Jesus måste gå ensam lidandets väg, för ingen kunde gå den vägen för honom eller ens med honom. Han var övergiven och ensam plågans hela långa väg.
Men evangeliet förklarar självt varför lärjungarna inte förstod situationen varken i Jesu ljusaste eller mörkaste stund. De förstod nämligen inte vad vad som menades med att uppstå från de döda. Vändpunkten i deras liv, när deras ögon öppnas för Jesus är hans uppståndelse som förklarar vem han är. Då de vet vem han är får de att träda i Jesu tjänst som hans apostlar. Först efter Jesu uppståndelse kan de förstå konsekvensen av upplevelsen på härlighetens berg.
Petrus får i sitt liv ytterligare en syn som får avgörande konsekvenser för hans arbete och liv. Apostlagärningarna (10) berättar att Petrus är uppe på taket till sitt hus vid middagstiden för att be. Han blir hungrig och medan maten gjordes i ordning faller han i hänryckning. Han ser något som liknade en stor linneduk komma ner från himlen och i den fanns alla markens fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. Det är sådana som GT förbjuder en israelit att äta. En röst säger till Petrus: "Petrus, slakta och ät!" Petrus svarade: "Nej, nej, herre! Aldrig har jag ätit något oheligt eller orent." Då hörde han för andra gången en röst: "Vad Gud gjorde till rent skall inte du göra till orent." Detta hände tre gånger, och sedan lyftes duken strax upp till himlen.
Den här synen har däremot den konsekvensen för Petrus del, att han förstår Guds vägar bättre. Han förstår att också hedningarna är kallade till Jesu lärjungar och att de blir frälsta som hedningar, utan att bli judar först, såsom en del av de första kristna krävde. Den här synen får den konsekvensen eftersom Petrus får den efter Jesu uppståndelse, som är den avgörande händelsen i vars ljus Petrus förstår alla sina upplevelser.
Eftersom synen relaterar genom sitt innehåll till GT, kan vi förstå synens innehåll förutom på basen av dess konkreta innehåll, men också som en symbol. Synen talar alltså på två plan samtidigt. Genom sitt konkreta innehåll syftar synen på, att Gud har förklarat all mat ren, vilket beror på Kristi död och uppståndelse. GT:s dietföreskrifter om rent och orent gäller inte mera för den som tror på Jesus. För det andra har synen ett symbolinnehåll: Eftersom Gud förklarat allt rent, finns det inte heller i Guds värld mera sådana gränser som GT föreskriver som skiljer åt folk och folk, eftersom Kristus har dött och uppstått. Gud har uppenbarat sig i Jesus som verkligen är Messias och Guds Son.
Petrus reaktion på synen förklarar också hur den första församlingen uppfattade den i sin situation. Det berättar att Petrus grubblade över synen, vilket tyder på att han inte riktigt hängde med i svängarna. Gud förekommer församlingen och det är lärjungarnas uppgift att tyda tecknen rätt. Att Petrus inte genast fattar galoppen betyder att han aldrig hade dragit några slusatser av tron på Kristus som Jesu uppståndelse pekar på och som han får en hänvisning till i synen.
Petrus hade varken förstått att budskapet om Jesu Kristi uppståndelse gäller hela världen eller att man kunde dra sådana slutsatser gällande det egna traditionsarvet, så som dem om GT dietföreskrifter om rent och orent och tillämpa det också på människor han mötte. Man småningom växer hans och kyrkans insikt.
Men det uppenbara är, att det var inte heller den här gången någon människa lärde Petrus vad det är, lika litet som den gången när han svarar på frågan, vem lärjungarna anser Jesus vara, frimodigt bekänner "Du är Messias." Jesus förklarades inte för lärjungarna på härlighetens berg. Han förklaras i sin försonande död och befriande uppståendelse, som har öppnat himmelriket för alla Guds barn.

Inga kommentarer: