09 augusti 2009

Predikan: 10 söndagen efter pingst

Martin Fagerudd:
Öppenhet inför framtiden
Konfirmationsmässa i Borgå domkyrka 9.8.2009 kl. 12.00
Evangelium: Luk 12:42-48
Den här söndagen berättar Jesus om att ha hus och om att bo. Alla människor bor ju i olika slags hus, så vad är det för märkvärdigt? Att ha hus och att bo handlar egentligen om samma sak, att de som bor i ett hus måste sköta om det, liksom om dem som bor i huset. Det handlar alltså om hushållning, om ekonomi.
Det är viktigt att veta hur man sköter ett hus för att få det att hållas på fötter och det är just de vuxnas, föräldrarnas ansvar. Jesus säger nu i Bibeln idag att det viktigaste i den här hushållningen är ha hand om tjänstefolket och dela ut maten åt dem i rätt tid, när deras herre är på resa. Det här säger han först åt sina apostlar, som är satta till förvaltare för Jesu församling. Apostlarna hade blivit lovade en stor lön, men de har också ett stort ansvar.
Att sköta ett hushåll är föräldrars sak och handlar om att se till dem som bor under samma tak och till deras välbefinnande, att var och en bidrar till att hushållet klarar sig, liksom vem hör till husets vänner. Det är svårt att sköta ett hushåll, speciellt då när priser och skatter stiger, när inkomster hotar sjunka p.g.a. att ansiktslösa internationella företag minskar sin personal i olika länder. Då märker vi också hur verkligt liten och känslig vår jord är.
Det är inte bara människor som har ekonomi. Också naturen har en ekonomi. Det ser vi i allt som växer upp varje vår och sommar. När vi låter människans ekonomi gå före naturens ekonomi, när vi inte bryr oss om naturen, utan bara tänker på att vi skall få vårt med vinst, då lider naturen och blir trött. Också den behöver vila liksom vi och om den inte får vila reagerar den också, liksom vi.
Vi kan bara tänka på klimatförändringen som hotar miljontals hem världen runt om i världen och som hotar att krympa den bebodda världen ytterligare. Då kan vi inte mera bara tänka på hur vi själva klarar oss. Var vi än bor så bor vi alla här i Guds värld, i hans skapelse och med vårt liv påverkar vi den och alla andra som lever och bor här.
Men det är inte meningen att vi skall bli rädda inför framtiden. Vi ser mycket lidande i Guds värld och vi vet att vi med det prövas särskilt med tanke på det dubbla kärleksbudet, att älska Gud och vår nästa. Oftast ängslas vi ju bara för vår egen del. Jesus säger trots all att vi inte skall bekymra oss. Gud vet vad vi behöver Tänk på liljorna, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står ute på ängen och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? Tänk inte på hur ni skall få något att äta och dricka, och oroa er inte… Sök i stället hans rike, så skall ni få det andra också. Så här slösaktigt god är Gud i sin hushållning med oss. Hans resurser räcker till för alla hans barn.
Gud tar hand om oss för att han har först älskat oss i Jesus Kristus. Han ger oss också möjligheten att alltid börja från början. Han befriar oss från bekymren och säger att han har allt i sin hand. I tron på honom och hans frälsning skall vi också komma ihåg att vi har ansvar inför Gud, för hela denna Guds värld och för alla som bor här. Det är just oss, människor, han har satt till att bruka och bevara jorden.
Grundtanken bakom det Jesus säger till apostlarna är att han kommer tillbaka i härlighet och att var och en skall avlägga räkenskap, också apostlarna. Vi har ansvar för allt vi gör. Därför uppmanar Jesus sina apostlar med en liknelse att de skall i all sin tjänstgöring tänka på att Jesus, deras herre, kommer tillbaka.
Det här handlar framför allt om deras inställning till framtiden, att de har ansvar för allt de gör och att de sköter det som de skall. Och lyckas de så får de mera ansvar när deras herre kommer tillbaka. Jag tror att de lyckades med Guds hjälp.
För en tid sedan såg jag ett program i vilket försvarsmaktens tidigare kommendör general Gustav Hägglund presenterades. När intervjuaren frågade vad generaler egentligen jobbar med, så svarade generalen bland annat, att generaler inte är inriktade på det förgågna, utan de tänker på vad som sker nu och vad kommer att ske i framtiden. Deras jobb är att iaktta den föränderliga världen och se hur det påverkar framtiden och vårt land. Jag tyckte att det var ett bra svar. Då gör de det som väntas av dem. Det samma vill jag också säga er konfirmander att det viktigaste är att att tänka på nuet och framtiden. Ni har egentligen en kort livshistoria bakom er, och har därför livet framför er.
Ursprungligen så härstammar inte den här öppenheten inför framtiden från generalen, utan från Jesus själv. Han säger att det viktigaste är hur vi reagerar nu inför framtiden. Det värsta vi kan göra är vi blir likgiltiga inför framtiden, att vi börjar tänka att det inte egentligen spelar någon roll hur vi sköter vårt liv. Tvärtom - allt vi gör har alltid betydelse. Inte behöver vi leva så, att vi är rädda för för framtiden eller för straff. Guds ord försäkrar oss att vi för Jesu Kristi skull får leva som hans befriade barn, just därför att Gud verkligen har hela världen i sin hand. Det är grunden för vårt liv och för vår framtid.
Med Guds hjälp kan vi göra något och det viktigaste vi kan göra är att lägga vårt liv i hans hand. Jag kan berätta för er att det för mig tog hemskt länge att lägga mitt liv i hans hand, därför att jag trodde att allt berodde på mig. Men jag märkte till min befrielse och lättnad att så är det inte. Allt beror på Gud. Därför kan ni med trygghet lägga ert liv i hans hand. Ni får göra det med att idag bekänna er tro. Den bekännelsen är inte ett krav utan en gåva. För att ni verkligen skall förstå det får ni också välsignelsen som följer er i hela ert liv. I den kan ni konfirmander liksom alla vi andra erfara Guds goda ledning och hjälp varje dag.

Inga kommentarer: