19 maj 2013

Predikan: Pingstdagen (MF)

Martin Fagerudd:
Jesu ande fyller församlingen
Tvåspråkig gudstjänst på De Stupades Dag
Helsinge kyrka S:t Lars 19.5.2013 kl 10

Jesus har intagit sin plats vid Guds högra sida och sänt den helig Anden. Anden har fött tron på Gud och hans son. När tron har fötts bland människor så har också kyrkan fötts. Kyrkan finns för att Jesus skall kunna hjälpa den som tror. Han hjälper på ett bra sätt. Han är nämligen hela tiden närvarande i sin församling. Dessutom hjälper han oss att tro att vi är Guds barn och att Faderns och Sonens kärlek omsluter oss alla.
Rakkaat ystävät. Vietämme Pyhän Hengen vuodattamisen helluntain juhlaa. Juhlan suomenkielinen nimi on saatu ruotsin kielen ilmauksesta helig dag eli pyhä päivä. Helluntain tapahtumat kertoo meille että Jumala on antanut pyhimmän, Pyhän Hengen lahjan ihmisille, jonka ainoastaan hän voi antaa. Siitä syntyi kristillinen seurakunta ja Kristuksen kirkko. Sen tähden Kirkko täällä Vantaalla ei ole vantaalaisten, ei ruotsinkielisten eikä suomenkielisten, vaan Kristuksen.
Det var alldeles avgörande för hela mänskligheten att Gud utgjöt sin Ande över människorna. Före det fick endast enstaka människor, så som profeter och präster, vid särskilda tillfällen den heliga Anden när de skulle framföra Guds budskap. Det berättas också att bl.a. kung Saul dansade i exstas av Anden tillsammans med profeterna.
När vi tänker på kyrkans väsen så kan vi betrakta en intressant berättelse i GT, i 1 Mos 11. Den berättar om ett torn. Den berättar att hela jordens befolkning hade ett språk. Den hade inte bara samma språk och samma betydelse för alla ord, utan alla tänkte också på samma sätt. Växelverkan mellan människor måste ju ha varit var perfekt, eftersom man förstod varandra fullkomligt. Ett tecken på denna endräkt och detta samförstånd var, att man kom lätt överens och gjorde beslut som alla stod bakom.
Kertomus Baabelin tornista VT:ssa on vertaansa vailla koko Raamatussa. Kaikki ihmiset puhuvat samaa kieltä, heillä oli yksi mieli jolloin oli helppoa saada yksimielisyys eri hankkeiden taakse. He päättivät rakentaa itselleen kaupungin ja tornin joka ulottuu taivaaseen asti. Ensin he tekivät tiiltä ja polttivat ne koviksi. Rakennustensa tarkoitus oli saada mainetta, mutta heillä oli myös toinen strateginen tavoite: he halusivat pysyä yhtenäisenä ja välttyä joutumasta hajaannukseen ympäri maailman. Hankkeita tai tavoitteita ei voi moittia. Onhan jokaiselle kansalle tärkeää pysyä yhtenäisenä. Vastakohtana voi ajatella vaikkapa Syyrian sisällissotaa joka muuttuu yhä verisemmäksi ja mielettömämmäksi. Onhan meidänkin kansamme kokenut aikoja jolloin yhtenäisyys oli kaikkein tärkein voimavara. Sen ajan uhreja, isiämme ja veljiämme, me tänään muistamme sankarihaudoilla.
Gud ser att Babels folk har alla chanser att lyckas, de talar samma språk, de tänker på samma sätt; ingenting kommer att vara det omöjligt. Visst är det en god sak när människor är överens, att man kan tänka på samma sätt, för att inte tala om att tala samma språk.
Gud gör ett dramatiskt ingrepp i historien, han förbistrar deras språk. De talar olika språk och förstår inte varandra. Dessutom sker just de som folket mest fruktade; de blir kringspridda runt hela jorden. Tornbygget upphörde och de tappade kontakten till varandra.
Det är svårt att förstå dem som talar andra språk. Det kan det också vara, fastän man talar samma språk. Missförstånd har haft haft katastrofala följder för länder och folk. Därför kan man inte bygga sig en gemenskap bara på språklig grund eller på något liknande. Ofta leder det till att man också sätter gränser för tanke- och samvetsfriheten.
Kaupungin ja tornin rakentaminen oli muuten ihmisten ensimmäinen hanke vedenpaisumuksen jälkeen. Muuten Jumala lähetti vedenpaisumuksen ja ihmisten toimenpiteet olivat eräällä tavalla vastataoimenpiteitä, jotka kohdistuivat juuri häneen. Baabelin kansa oli unohtanut jotakin oleellista yhteisöstään. Heillä oli vahva yhteys, he halusivat rakentaa taivasten valtakunnan maan päälle, mutta ilman Jumalaa.
Berättelsen om Babels torn var först var ett präktigt exempel på endräkt. Sedan blev det ett praktexempel på misförstånd och fullständig brist på växelverkan. 
Det som sker på pingsten är att språkbarriären och språkmuren faller. Det är inte så att alla plötsligt börjar förstå främmande språk, utan de hör apostlarnas predikan på sitt eget språk. De förvånas genast över den direkta växelverkan: apostlarna talar just till mig – de talar mitt språk! De talar om Guds stora gärningar, som gäller mig; jag hör evangelium. Pingsten handlar om att Gud utgjöt sin Ande och det hade följden att växelverkan upprättades. Det är för Kristi skull som vi människor på riktigt blir de enda av alla skapade verk som samtalar med vår Skapare, som är allas vår Fader i himlen.
Helluntaina syntyi jotakin ainutlaatuista. Uusi vuorovaikutus syntyi Jumalan kanssa, mutta myös ihmisten kesken apostolien saarnan johdosta. Historiassa on niin monta kauhukertomusta vuorovaikutuksen ja kesinäisen ymmärryksen puutteesta että niitä minun on turha teille kerrata. Vuorovaikutus ja keskinäinen yhteys on ihmisille elintärkeä voimavara. Erityisesti siinä tulee ihmisten ja Jumalan yhteyden syvin olemus esille. Sen edellytyksenä ei ole että ajattelemme samalla tavalla, tai että edes puhumme samaa kieltä, vaan että Pyhä Henki täyttää seurakunnan ja todistaa että olemme Jumalan lapsia, ja että Jumalan ja hänen Poikansa rakkaus ympäröi meitä kaikkia.

Inga kommentarer: