20 november 2014

Predikan: Reformationsdagen (MF)

Martin Fagerudd
Hur syns trons grund i Jonatecknet?
9.11.2014 kl. 10
Helsinge kyrka S:t Lars
Evangelium: Matt. 16:1-4

Idag minns vi reformationen. När vi tänker på den så fäster vi oss vid det som är grunden för vår tro. De som reformerade kyrkan då tyckte att den viktigaste frågan som uttrycker trons grund för varje människa är Duger jag åt Gud?
När jag var ung så tyckte jag att den viktigaste frågan var Finns Gud? Jag har nog fått svar på frågan och det har jag berättat åt församlingen. Gud svarade ju redan åt Mose Jag är den som är. Jag tror inte att frågor som Finns Gud? eller Vem är Gud? har försvunnit ur tiden. Säkert kan det finnas någon också som frågar Duger jag åt Gud? Alla dessa frågor finns kvar och väcks återigen av alla nya generationer som kommer upp i denna Guds värld. Det här är den enda världen, så vitt jag vet, i den här världen som man ställer sådana frågor. Det är bra att man kan göra det här.
När fariseerna och saddukeerna ber Jesus visa tecken från himlen, så menar de just att Jesus skall bevisa att han är Guds son och att Gud finns. Jesus svarar dem att det enda tecken de får är Jonatecknet.
Jona är egentligen den enda av alla profeter som fick en verkligt positiv uppgift. Han ska predika omvändelse och räddning för staden Nineves invånare. Fastän Jona får ett så bra uppdrag så försöker han smita undan det och tror att han genom att resa långt bort kommer utom räckhåll för Gud.
Jona går ombord på ett Tarshish-skepp och reser till Sardinien eftersom han tror att Gud inte räcks dit ända. Men han blir överraskad när han förstår att han är orsak till den hårda stormen. Han förstår att Gud har nått honom. Därför ber Jona de andra ombord att kasta honom överbord så att alla andra räddas.
Samtidigt blir också han räddad. Nu förstår han också att han inte kommer undan sin uppgift. Gud lämnar inte Jona i fred förrän Jona slutfört uppdraget. Resultatet blir för honom rentav en besvikelse. Nineve gör bättring och räddas. Han hade satt sig ned på lämpligt avstånd för att betrakta Nineves undergång. Jona var en dålig spåman men en bra profet.
Jonas gjorde annars inget märkvärdigt i Nineve. Han endast predikade. Det är det som Jesus menar med Jonatecknet. Och det är det enda tecken som han lovar dem som kräver tecken av Gud. Människorna i Nineve lärde sig av Jonas predikan. De tog Jonas predikan på allvar. Människorna lärde sig att att de var viktiga åt Gud eftersom han sände dem en profet för att rädda dem. Och han räddade dem på riktigt.
Ni alla duger åt Gud och därför har Gud räddat er. Ni är ju här för Jesu skull, som vi alla vet att Gud lät lida och dö, för våra synders skull och som Gud uppväckte från de döda för att Gud skall uppväcka oss från de döda.
Att finnas till på samma sätt som Gud betyder att vi får finnas till på samma sätt som Jesus som var den första som fick livet som inte dör.
Därför är också församlingsgemenskapen så viktig. Det är den här gemenskapen som ger var och en det som ingen kan ensam nå eller sträva efter. Det är här i församlingen som Gud försäkrar oss att vi är inneslutna i hans nåd, frid och kärlek. Det är det som var reformatorernas enda syfte med sitt arbete, att hjälpa människor till räddning, och inte att ställa hinder för dem.
Vi är innesluta i Guds gemenskap på rätt grund, i tron på Jesus Kristus, som ger var och en en säkerhet, som ingen kan ta ifrån oss. Sådan Gud är, sådan är också tron.

Inga kommentarer: