Karl af Hällström:
Nattvarden – det nya förbundets måltid
Skriftetal i Brändö kyrka och Jollas kapell 12.4.2001
Nattvarden – det nya förbundets måltid
Skriftetal i Brändö kyrka och Jollas kapell 12.4.2001
Luk 22:14-22.
Den heliga nattvarden är någonting mycket mångsidigt. Den har många aspekter, som olika personer i olika situationer och olika tider betonar på olika sätt. De finns ändå alla med var gång som vi firar nattvard. Nattvarden är det nya förbundets måltid och syndaförlåtelsens måltid. Den är en åminnelsemåltid där vi firar minnet av vad Jesus har gjort för oss. Den är en bekännelsemåltid, för genom att delta i nattvarden bekänner vi också vår tro på honom som har instiftat den och som är närvarande i den. Nattvarden innehåller tacksägelse och glädje, den gemenskap som det brutna brödet skapar och väntan på den himmelska glädjefesten. Listan blev lång, och ändå är detta inte alla exempel på de olika sidor som nattvarden har.
Vi kan naturligtvis inte här fördjupa oss i alla dessa aspekter. Därför vill jag idag meditera kring begreppet ”det nya förbundets måltid”.
Förbundsbegreppet är mycket centralt i Bibeln, rentav så centralt att de två huvuddelarna har fått namnen ”Gamla förbundet” och ”Nya förbundet” – eller ”testamentet”, som det heter med ett grekiskt lånord. Dessa förbund har slutits mellan å ena sidan Gud och å andra sidan hans folk eller enskilda personer i folket – Adam, Noa, Abraham, Mose och David, för att bara nämna några. Det ”gamla förbundet” är alltså inte bara ett förbund utan många. Dessa förbund gick ut på att Gud skulle beskydda och välsigna människorna så länge dessa följde Guds vilja, särskilt så som den var uttryckt i buden. För den som bröt mot Guds vilja fanns det möjlighet att söka förlåtelse genom offer. Offerdjurets blod ersatte då personens eget blod, som enligt tidens rättsuppfattning borde ha utgjutits som straff för synderna och felstegen.
Trots Guds upprepade försök att sluta förbund med människorna, trots att han både vädjade och hotade, ville de i allmänhet inte följa honom, utan föredrog att följa grannfolkens gudar i stället – eller helt enkelt sina egna vägar.
Då gjorde Gud ytterligare ett försök och kom själv till jorden i Jesu gestalt. Genom Jesus slöt han ett nytt förbund med mänskligheten, ett förbund som inte bekräftades genom blod av olika offerdjur, utan genom Jesu eget blod. I Heb (9:13-15) står det: Om nu blod av bockar och tjurar … helgar de orena så att de blir rena i yttre mening, hur mycket mer måste då inte blodet från Kristus … rena våra samveten från döda gärningar så att vi kan tjäna den levande Guden. Därför är det ett nytt förbund som Kristus förmedlar…
Jesus dog för att vi skulle få frid med Gud. Genom Jesu blod tvättas vi vita och rena från alla våra synder, för att använda en inte helt logisk bild. Genom Jesu självuppoffrande handling på korset ingår Gud ett nytt förbund med oss, ett kärlekens förbund som gäller alla människor. Detta nya förbund får vi fira och påminna oss om i nattvarden. I det gamla förbundet åt man köttet från offerdjuret vid en gemenskapsmåltid – ”det gamla förbundets måltid”, om man så vill. När vi delar bröd och vin, som samtidigt reellt är Kristi kropp och blod, får vi minnas Kristi offer, genom vilket det nya förbundet ingicks, och samtidigt glädja oss över den frälsning som vi får ta del av genom Guds stora nåd och kärlek. På så sätt är nattvarden ”det nya förbundets måltid”.
Låt oss bereda oss för att fira det nya förbundets måltid, genom att bekänna våra synder för den levande Herren.
Den heliga nattvarden är någonting mycket mångsidigt. Den har många aspekter, som olika personer i olika situationer och olika tider betonar på olika sätt. De finns ändå alla med var gång som vi firar nattvard. Nattvarden är det nya förbundets måltid och syndaförlåtelsens måltid. Den är en åminnelsemåltid där vi firar minnet av vad Jesus har gjort för oss. Den är en bekännelsemåltid, för genom att delta i nattvarden bekänner vi också vår tro på honom som har instiftat den och som är närvarande i den. Nattvarden innehåller tacksägelse och glädje, den gemenskap som det brutna brödet skapar och väntan på den himmelska glädjefesten. Listan blev lång, och ändå är detta inte alla exempel på de olika sidor som nattvarden har.
Vi kan naturligtvis inte här fördjupa oss i alla dessa aspekter. Därför vill jag idag meditera kring begreppet ”det nya förbundets måltid”.
Förbundsbegreppet är mycket centralt i Bibeln, rentav så centralt att de två huvuddelarna har fått namnen ”Gamla förbundet” och ”Nya förbundet” – eller ”testamentet”, som det heter med ett grekiskt lånord. Dessa förbund har slutits mellan å ena sidan Gud och å andra sidan hans folk eller enskilda personer i folket – Adam, Noa, Abraham, Mose och David, för att bara nämna några. Det ”gamla förbundet” är alltså inte bara ett förbund utan många. Dessa förbund gick ut på att Gud skulle beskydda och välsigna människorna så länge dessa följde Guds vilja, särskilt så som den var uttryckt i buden. För den som bröt mot Guds vilja fanns det möjlighet att söka förlåtelse genom offer. Offerdjurets blod ersatte då personens eget blod, som enligt tidens rättsuppfattning borde ha utgjutits som straff för synderna och felstegen.
Trots Guds upprepade försök att sluta förbund med människorna, trots att han både vädjade och hotade, ville de i allmänhet inte följa honom, utan föredrog att följa grannfolkens gudar i stället – eller helt enkelt sina egna vägar.
Då gjorde Gud ytterligare ett försök och kom själv till jorden i Jesu gestalt. Genom Jesus slöt han ett nytt förbund med mänskligheten, ett förbund som inte bekräftades genom blod av olika offerdjur, utan genom Jesu eget blod. I Heb (9:13-15) står det: Om nu blod av bockar och tjurar … helgar de orena så att de blir rena i yttre mening, hur mycket mer måste då inte blodet från Kristus … rena våra samveten från döda gärningar så att vi kan tjäna den levande Guden. Därför är det ett nytt förbund som Kristus förmedlar…
Jesus dog för att vi skulle få frid med Gud. Genom Jesu blod tvättas vi vita och rena från alla våra synder, för att använda en inte helt logisk bild. Genom Jesu självuppoffrande handling på korset ingår Gud ett nytt förbund med oss, ett kärlekens förbund som gäller alla människor. Detta nya förbund får vi fira och påminna oss om i nattvarden. I det gamla förbundet åt man köttet från offerdjuret vid en gemenskapsmåltid – ”det gamla förbundets måltid”, om man så vill. När vi delar bröd och vin, som samtidigt reellt är Kristi kropp och blod, får vi minnas Kristi offer, genom vilket det nya förbundet ingicks, och samtidigt glädja oss över den frälsning som vi får ta del av genom Guds stora nåd och kärlek. På så sätt är nattvarden ”det nya förbundets måltid”.
Låt oss bereda oss för att fira det nya förbundets måltid, genom att bekänna våra synder för den levande Herren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar