28 oktober 2007

Predikan: Reformationsdagen

Ben Thilman:
I Jesu närhet
Karabacka kapell 28.10.2007
Joh 4:46-53
Kungens ämbetsmans son var sjuk. Han hade hög feber. Vad skulle man göra. Det fanns antagligen inte så mycket som kunde göras, annat än att vänta och de om febern skulle sjunka eller om sjukdomen hade dödlig utgång. Men att sitta och vänta var inte ämbetsmannens plan. Han skulle söka hjälp. Men varifrån? Nå, eftersom båda var från Kafarnaum, så var det inte så långsökt att be Jesus om hjälp. Säkert hade ämbetsmannen stött på Jesus tidigare. Kanske sett honom bota, kanske hört honom förkunna.
Och vad tänker Jesus: Jaha, ännu en som vill se tecken och under. Är det, det enda som får er att tro? Men i detta möte mellan Jesus och kungens ämbetsman sker något, som får den följden att Jesus skickar hem mannen med ett löfte om att sonen skall bli frisk, och det löftet finner han infriat när han kommer hem.
Vad var det som fick mannen att söka upp Jesus? Det var hans nöd. I nöden skapas denna kontakt och in i nöden kommer Jesus med ett hopp.
Vi vet inte om han var någon Jesus-fan förut, men vi kan anta att det inte hörde till en tjänsteman att umgås med andra än de officiellt godkända religionsutövarna. Men detta möte ledde också till något nytt i ämbetsmannens liv. Han och hans familj kom till tro, berättar evangelisten Johannes.
Vi firar i dag reformationsdagen. Vad var det som i tiden drev reformatorerna till det arbete som blev ett omdanande av kyrkan? Det var nöden. De drabbades av nöd för kyrkan och människorna. I denna nöd, så skedde ett möte. Det berättas om Martin Luther att han under sin tid i kloster började söka efter en nådig Gud. Vd han än gjorde och hur kan än sökte, så föreföll Gud allt annat än nådig. Tvärtom föreföll Gud sträng och obarmhärtig och snarstucken. Men Martin Luther sökte på rätt ställe. Han sökte inte i andliga övningar eller askesen. Han sökte i bibeln, i kontakten med Jesus. Där fann han det som under alla tider hade stått där, men som inte hade öppnat sig för honom. Tro är ett möte med Jesus. Detta möte räddar oss.
Detta möte med Jesus, som Martin Luther upplevde, gav upphov till en hel del händelser som utmynnade i reformationen och en precisering av vad den kristna trons grundvalar riktigt är. Detta finns bevarat i de lutherska bekännelseskrifterna och naturligtvis, framför allt i bibeln.
Men vad det vidare gav upphov till vad att kyrkan, såg sig nödgad att se sig om och reformera sig. Utan att noggrannare gå in på kyrkans historia, så kan vi ändå notera att kyrkan efter reformationen, alltså den katolska kyrkan, genomförde en egen reformation, där många missbruk, som hade rotat sig, avskaffades. Det som den lutherska reformationen förorsakade, var inte bara en splittring. Det var en maning till en återgång till det bibliska, som uppmärksammades i hela kyrkan. Och det var inte första gången det hände och skulle inte bli den sista. Vi firar inte heller reformationsdag, för att minnas ett historiskt skeende. Vi firar denna dag för att påminnas om att vi lever i en reformations tradition, där vi i vår nöd, får söka oss i gemenskap med Jesus och där vi hela tiden bör vara beredda till förnyelse.
Bibelns budskap är tidlöst. Reformationerna kommer och går. Vi skall söka oss nära Jesus. Han håller oss samman.
Amen.

1 kommentar:

Kerstin Lindén sa...

Tack för påminnelsen att vi i vår nöd får söka gemenskap med Jesus och hålla oss nära honom!

Vi får be om förnyelse för kyrkan och i våra liv. Amen