Predikan: 21 söndagen efter pingst (4 böndagen)

Henry Byskata:
"Jesu sändebud"
Predikan vid högmässa i Trefaldighetskyrkan (Vasa) 21 oktober 2007
(Sondo-mässa, Mazimbu veckoslut)
Matt. 22:1-14

1. Än en gång talade Jesus till dem i liknelser:
2. "Med himmelriket är det som när en kung höll bröllop för sin son.
3. Han skickade ut sina tjänare för att kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma.
4. Då skickade han ut andra tjänare och lät dem säga till de inbjudna: 'Jag har ordnat för måltiden, mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet.'
5. Men de brydde sig inte om det. En gick bort till sina åkrar och en till sina affärer.
6. De andra tog fast tjänarna, skymfade dem och slog ihjäl dem.
7. Då greps kungen av vrede, skickade ut sina soldater och lät döda mördarna och bränna ner deras stad.
8. Sedan sade han till sina tjänare: 'Allt är ordnat för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga.
9. Gå ut och ställ er där vägarna skiljs och bjud alla ni ser till bröllopet.'
10. Och då gick tjänarna ut på vägarna och samlade ihop alla de träffade på, onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster.
11. När kungen kom in för att se sina gäster, upptäckte han en man som inte var klädd i bröllopskläder.
12. Han sade: 'Min vän, hur kan du vara här utan att ha bröllopskläder på dig?' Mannen kunde inte svara.
13. Då sade kungen till tjänarna: 'Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret där ute. Där skall man gråta och skära tänder.'
14. Många är bjudna, men få är utvalda."

Jag har resfeber! Tillsammans med församlingens missionssekreterare Martin Sandberg har vi resväskorna packade för avresa i kväll via Helsingfors och Amsterdam till Dar es Salaam i Tanzania för ett knappa två veckors besök i Morogoro och vår vänförsamling där, Mazimbu.
Då passar det ju bra, att vi i vår församling firar ett Mazimbu-veckoslut och dessutom idag får inleda den Ekumeniska Ansvarsveckan, som i år firas för 30:e gången, nu liksom i fjol med rubriken: "Fred och rättvisa." Veckan firas under tiden 21-28 oktober. I kväll kl.18 är det en ekumenisk festgudstjänst i Joensuu, där ärkebiskop Jukka Paarma predikar och en ortodox kyrkokör medverkar. Gudstjänsten radieras i Yle - liksom vår högmässa i dag går ut i radio Vasa.

För ganska exakt ett år sedan höll jag på denna plats min avskedspredikan från kyrkoherde-tjänsten i Vasa svenska församling och samtidigt firade jag min 60-årsdag. I samband med den hölls en insamling för anskaffande av en kyrkklocka till församlingen i Mazimbu. Tack vare offervilliga församlingsbor och andra vänner gav insamlingen hela 2.750 euro, vilket precis var klockans pris. Via flygtransport för ytterligare 400 euro är den nu lyckligt framme i Mazimbu. Tack för det! Ytterligare insatser behövs ännu för färdigställande av församlingens sociala centrum för kvinnor och barn och den gudstjänstlokal, som finns i samma hus. Dessutom har församlingsrådet beviljat medel för ett par högstadieelevers skolgång i privat skola; kostnaderna för en elev är ca 800 dollars per år och eftersom en månadsinkomst kan vara ca 100 euro, är det ingalunda lätt för föräldrarna att bekosta sina barns skolgång!

I dagens predikotext handlar det om en liknelse av Jesus. Ofta sägs det i NT om det judiska folket, att det "fick allt i liknelser för att det med seende ögon inte skulle se och med hörande öron inte förstå". Ett problem för Jesus - och evangelisterna – var att det egna judiska folket inte förstod att ta till sig Jesu predikan och honom själv som Messias.
Är det så mycket bättre med oss, som är hans lärjungar idag - eller med oss som skall föra hans predikan vidare? Biskop Erik Vikström berättar om en händelse han hade under sina missionärsår i Tanzania. Erik och hans hustru Kerstin befinner sig förresten just nu på nytt i Tanzania för tre månader, när Erik undervisar vid Makumira teologiska seminarium och Kerstin deltar i arbetet bland de tanzanianska kvinnorna och barnen. Vi kommer under vår resa att ha möjlighet att besöka Vikströms i Makumira.
- En kväll, när Erik trött och ganska uppgiven inför de avsaknade resultaten av sitt arbete, vandrade över till det ganska enkla biblioteket vid prästseminariet där han undervisade, råkade han i sina händer få en svensk bok av lundateologen Gustaf Wingren. Han slog upp ett ställe i boken, där Wingren konstaterade det märkliga faktum, att Guds rike och kyrkan har bestått århundrade efter århundrade trots att det förkunnats och förvaltats av lärjungar, som mer eller mindre missförstått sin Herres budskap!
- En annan liknande händelse fick jag mig berättad, när jag som ung kaplan i Dalsbruk var med som notarie och protokollskrivare vid en biskopsvisitation på Hitis. Assessor Erik Wentin - senare kontraktsprost i Pedersöre prosteri - berättade vid kvällssamlingen i församlingshemmet om hur han som ung pastor just i Dalsbruk, när han lade märke till hur svårt det var att nå ortsbefolkningen och fabriksarbetarna med tillfällen de kunde komma med till och höra predikan av Guds ord, hur resultaten tycktes utebli. Han råkade en gång beklaga sig för den person som skötte om eldningen vid stålverkets ångkraftverk. "Hör du", sade han till den unge pastorn, "jag har arbetat här vid ångpannan i trettio år och hela tiden har jag fått se resultatet av mitt arbete gå upp i rök, men inte hänger jag läpp för det!"

"Med himmelriket är det som när en kung höll bröllop för sin son..."
Himmelriket är det centrala frälsningsbegreppet i Matteusevangeliet. Det är någonting, som redan nu är verksamt i och med Jesu ankomst och gärning. Här avses med himmelriket den framtida, slutliga frälsningen. Den jämförs med en festmåltid, till på köpet en bröllopsmåltid. Med en festmåltid, i all synnerhet en bröllopsmåltid, förknippar vi föreställningar om en myckenhet mänsklig glädje, gemenskap och trivsel i ordets djupaste bemärkelse. Det oväntade inträffar, att de redan kallade säger nej till kungens inbjudan till bröllopet. Ingen tvekan råder om att liknelsen avser Israels folk, närmare bestämt dess ledande skikt, de människor som bäst hade kunskap om Guds kallelse genom förbundet med Israel.

"Många är bjudna, men få är utvalda."
Evangeliet har via missionen gått ut till alla världsdelar inklusive Afrika. För Finska Missionssällskapets del sedan år 1859, när Martti Rautanen kom till Ambolandet i nuvarande Namibia. Avsaknad av fred och rättvisa är fortfarande hinder för evangeliet i Afrika. All strävan efter fred bör stödas och de mänskliga rättigheterna behöver omvärnas. De ekonomiska satsningarna behöver också bli mera räntabla. Gerd-Peter Löcke säger i tidningen Fredsposten, att "i en värld (han avser Afrika), där hundra miljoner dollar utvecklingshjälp inte lämnat några större spår, där nya politiska system endast skapat nya katastrofer och inga samhällskoncept hållit i längden, är det endast personliga kontakter och gemensamma individuella projekt som kan ha framgång." Förutom kontakterna med Mazimbu har vår församling två missionärer i Afrika: Arla Ljungqvist i Mali och Heidi Nygård i Kenya.
Ulf Särs, informatör vid Kyrkans utlandshjälp, säger i samma tidning, att FN:s milleniemål var att halvera fattigdomen och minska olika dimensioner av den fram till år 2015, men detta kan nås "endast om man också ställer upp som mål att halvera den orimliga rikedomen till år 2015". "Det går inte att kombinera en ökad välfärd hos oss med ökad rättvisa och ekologisk hållbarhet." Endast 1,3 % av den totala världsekonomin i dag skapas i Afrika!
Det är intressant, att det tycks behövas individuell insatser av personer som Bill Gates eller Bono och popbandet U2, för att man skall komma igång med nya idéer. Bono påpekar, att de rika blir allt rikare och att de är Afrikas enda reella hopp. Bono håller med miljardären Andrew Carnegie som anser att det är en synd att dö rik. Liksom Carnegie – Vasa kyrkliga samfällighet har också placeringar i Carnegie-fonder – finns det i dag 946 miljardärer runtom i världen. För tio år sedan var de endast 447! Mera än en dubblering alltså!
- Vad vi behöver är att kunna komma från egoism till generositet. De kristna församlingarna utmanas att bli gemenskaper för en enkel, solidarisk och ekologiskt hållbar livsstil. Är en sådan livsstilsförändring möjlig? Är en generös politik möjlig? frågar Ulf Särs.
Men steget från ord till handling är inte lätt. "Av frukten känner man trädet..."

Vad säger Jesu liknelse i vår text? Inbjudan går nu ut till en ny kategori. I första hand avses väl alla människor i den tidens Israel, alla de som stod utanför det religiösa etablissemanget, t.o.m. prostituerade, tullindrivare och andra religiöst och socialt brännmärkta räknas här med på fullt allvar! "Bjud alla ni ser till bröllopet!" Och de kom, onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster.
Där upptäcktes dock en man, som inte var iklädd bröllopskläder. Hur hade han kommit in? Här avses den kristna församlingens situation vid Herrens återkomst. Budskapet är riktat mot kyrkan, mot oss. Se till att du har bröllopskläder! Var redo för Kristi återkomst!
Allt är inte gott och väl bara för att du och jag har kommit in i den bröllopssal som medlemskapet i kyrkan, församlingen innebär. Frågan är om vi hör hemma där, om vi har bröllopskläder. Det som m.a.o. efterfrågas är om vårt lärjungaskap har eller skall ha konsekvenser.
Syns det någon frukt? Saltet visar sin kraft, ljuset lyser med sitt sken och den som verkligen hör Jesu ord och handlar efter dem, han/hon befinner sig med sitt hus på hälleberget.
Jesu liknelse slutar med varningens ord, en varning för falsk säkerhet. En förtröstan som är byggd på egen förträfflighet. "Allt vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig." "Allt vad ni inte har gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni inte heller gjort mot mig."

Idag får du och jag gå till en festmåltid här i kyrkan i vår Sondo-mässa, till nattvardens sakrament, som är den styrka som räcker till för allt som möter oss här i livet. Gud inbjuder oss i sitt evangelium till sin fest. Jag och du har att säga ja eller nej. Det är vår frihet. Gud tvingar sig inte på oss. Jag kan utesluta mig själv, om jag vill. Men Gud inbjuder - därför är både du och jag inbjudna. Inbjudan är fortlöpande. Om svar anhålles! Amen.

Låt oss be:
O Gud, med många namn, som älskar hela världen, vi ber om fred i våra hjärtan, i våra hem, i vårt land, i vår värld. Där kärleken förvägras, låt din kärlek bryta fram. Där rättvisan bryts ner, låt din rättfärdighet råda. Där hoppet korsfästs, låt tron härda ut. Där freden bryts, låt livet hålla ut. Där lögnen råder, låt sanningen segra.
Amen.