Betraktelse i Borgåbladet 6.2.2010
Tidigare i veckan hade jag nöjet att få träffa L, en vaken och pratsam ung man på sju månader. Hans mamma hade tagit honom med på ett sammanträde, och det största problem som han ställde till med var att han inte förstod att be om ordet av ordföranden.
Det kanske han får lära sig så småningom.
Han trivdes i min famn en god stund, smakade på mitt armband och mitt halsband, drog mig i örat, ville undersöka mina glasögon och tyckte att det var roligt att skutta i mitt knä. Jag måste medge att koncentrationen på mötesförhandlingarna inte var den bästa för min del just då. Men nöjet var desto större!
I Kyndelsmässodagens heliga evangelium (Luk 2:22-33) möter vi den gamle Symeon, som också han får privilegiet att ta ett barn i famnen. Det barnet hette inte L utan J, och hämtades enligt den tidens sed till templet i Jerusalem av sina föräldrar. Men Symeons agerande hörde inte till sedvänjorna, utan föräldrarna förundrade sig över det han gjorde och sade.
”Herre, nu låter du din tjänare gå hem,
i frid, som du har lovat.
Ty mina ögon har skådat frälsningen... ”
Och frälsningen låg i Symeons famn och ryckte honom antagligen i skägget.
Det kanske han får lära sig så småningom.
Han trivdes i min famn en god stund, smakade på mitt armband och mitt halsband, drog mig i örat, ville undersöka mina glasögon och tyckte att det var roligt att skutta i mitt knä. Jag måste medge att koncentrationen på mötesförhandlingarna inte var den bästa för min del just då. Men nöjet var desto större!
I Kyndelsmässodagens heliga evangelium (Luk 2:22-33) möter vi den gamle Symeon, som också han får privilegiet att ta ett barn i famnen. Det barnet hette inte L utan J, och hämtades enligt den tidens sed till templet i Jerusalem av sina föräldrar. Men Symeons agerande hörde inte till sedvänjorna, utan föräldrarna förundrade sig över det han gjorde och sade.
”Herre, nu låter du din tjänare gå hem,
i frid, som du har lovat.
Ty mina ögon har skådat frälsningen... ”
Och frälsningen låg i Symeons famn och ryckte honom antagligen i skägget.
Vilken framtid L går till mötes, det kan jag inte sia om. Han kommer väl att lära sig sammanträdesteknik, få ett yrke, bilda familj – det är väl inte självklart, men inte heller långsökt. Men vilket yrke? Blir han gatsopare eller generalsekreterare för FN? Jag vet inte.
Symeon visste bättre. J var ”frälsningen” för alla folk och ”ett ljus” för judar och hedningar tillika, hade Gud sagt åt Symeon. Undra på att J:s föräldrar var förundrade!
Men en glad kunskap var det knappast. Ett lätt liv hade pojken inte framför sig. Att det skulle leda till Golgata visste väl ingen, men långsökt var det knappast.
Men det mest fantastiska i allt detta är att ljuset inte slocknade ens på korset, utan lyser också för oss idag! Symeon insåg att det hade börjat lysa. Vi får inse att det fortfarande lyser och är betydelsefullt också i vårt liv, i vardag som i helg.
Symeon visste bättre. J var ”frälsningen” för alla folk och ”ett ljus” för judar och hedningar tillika, hade Gud sagt åt Symeon. Undra på att J:s föräldrar var förundrade!
Men en glad kunskap var det knappast. Ett lätt liv hade pojken inte framför sig. Att det skulle leda till Golgata visste väl ingen, men långsökt var det knappast.
Men det mest fantastiska i allt detta är att ljuset inte slocknade ens på korset, utan lyser också för oss idag! Symeon insåg att det hade börjat lysa. Vi får inse att det fortfarande lyser och är betydelsefullt också i vårt liv, i vardag som i helg.
Karl af Hällström
1 kommentar:
Tack för texten.
Skicka en kommentar