Eva-Lotta Blom:
Livets bröd
Lovisa kyrka 18.3.2012
Livets bröd
Lovisa kyrka 18.3.2012
Denna söndag har kallats för Midfastosöndagen eftersom den är placerad mitt i fastetiden och uttrycker att denna söndag är ett slags rastställe, en oas i fastetidens ökenvandring. Texterna denna söndag handlar bl.a. om Jesus som Livets bröd, därav även benämningen brödsöndagen.
Jesus säger : ”Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.”
Att äta av det levande brödet som Jesus är. Dessa ord fjärmade bort många anhängare till Jesus och vi kan också undra vad Jesus egentligen menade med dessa ord. Det handlar om en metafor; en metafor som haft konsekvenser både på gott och ont. I dessa ord har många funnit en grund för sann lärjungeskap och hemligheten i kristen tro och kristet liv uppenbarad. Men dessa ord har också lett till felaktiga tolkningar som rent av varit hedniska och trögtänkta sas.
Dessa Jesu ord leder våra tankar till nattvarden. Det som sker i nattvarden är ett mysterium. Martin Luther skriver i sin Lilla Katekes om Herrens Heliga Nattvard: “Nattvarden är en helig måltid, som Jesus har instiftat. I denna måltid ger han sin kropp och sitt blod åt oss för att ätas och drickas. Nattvardens bröd och vin är Kristi sanna kropp och blod. Vi firar nattvarden i trohet mot Jesu ord och till hans minne.” Och av detta får vi syndernas förlåtelse och får bli stärkta i vår tro och förnyade i vår kärlek till vår Gud och till vår nästa.
Men Jesu ord är en metafor. Jesus talade mycket i bilder och liknelser. Han kunde ha sagt: “Jag är dörren” och ingen skulle ha tagit det bokstavligt och sett och trott på Jesus som en dörr som öppnas och stängs. Varför skulle en metafor förstås bokstavligt och en annan inte? Nej, för att verkligen ta emot det som Kristus har att ge oss och att uppleva hans frälsarkraft måste vi livnära oss och leva av Kristus – det finns inget annat ord som beskriver livet i Kristi efterföljd lika bra. Vi måste leva av Kristus, ta till oss hans undervisning och hans sinne tills det blir vårt sinne och tills vi tänker som han skulle tänka i vårt ställe. I Filipperbrevets 4 kap. skriver Paulus “Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft”. Kristi kraft skall få fylla oss och bli vår kraft.
“Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom”. Så nära och levande är relationen mellan Kristus och den troende. Den liknar Kristus vid sitt förhållande till Gud när han säger: “Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, skall också den som äter mig leva genom mig”. Detta skall förstås på ett andligt plan, vilket det säkert inte gjordes av dem som först hörde dessa ord uttalas. Jesus predikade och undervisade det som han såg som sin uppgift. Folket tyckte inte om det han sade och massorna tunnades ut. Men han undervisade och fick betala ett högt pris. Jesus predikade sanning och var trogen sin Gud, men mot slutet av sitt liv var han allt mindre populär bland folket, även lärjungarna mer eller mindre svek honom.
Jesu liv och död såg säkert i mångas ögon ut som ett nederlag, men vi är ännu i fastans tid. Den tid då Herren låter dagen gry är nära. “På tredje dagen – säger hoppets röst – skall påskens sol stå strålande i öst och fram i ljuset träder världens tröst”. Men än får vi bida.
Jesus säger : ”Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.”
Att äta av det levande brödet som Jesus är. Dessa ord fjärmade bort många anhängare till Jesus och vi kan också undra vad Jesus egentligen menade med dessa ord. Det handlar om en metafor; en metafor som haft konsekvenser både på gott och ont. I dessa ord har många funnit en grund för sann lärjungeskap och hemligheten i kristen tro och kristet liv uppenbarad. Men dessa ord har också lett till felaktiga tolkningar som rent av varit hedniska och trögtänkta sas.
Dessa Jesu ord leder våra tankar till nattvarden. Det som sker i nattvarden är ett mysterium. Martin Luther skriver i sin Lilla Katekes om Herrens Heliga Nattvard: “Nattvarden är en helig måltid, som Jesus har instiftat. I denna måltid ger han sin kropp och sitt blod åt oss för att ätas och drickas. Nattvardens bröd och vin är Kristi sanna kropp och blod. Vi firar nattvarden i trohet mot Jesu ord och till hans minne.” Och av detta får vi syndernas förlåtelse och får bli stärkta i vår tro och förnyade i vår kärlek till vår Gud och till vår nästa.
Men Jesu ord är en metafor. Jesus talade mycket i bilder och liknelser. Han kunde ha sagt: “Jag är dörren” och ingen skulle ha tagit det bokstavligt och sett och trott på Jesus som en dörr som öppnas och stängs. Varför skulle en metafor förstås bokstavligt och en annan inte? Nej, för att verkligen ta emot det som Kristus har att ge oss och att uppleva hans frälsarkraft måste vi livnära oss och leva av Kristus – det finns inget annat ord som beskriver livet i Kristi efterföljd lika bra. Vi måste leva av Kristus, ta till oss hans undervisning och hans sinne tills det blir vårt sinne och tills vi tänker som han skulle tänka i vårt ställe. I Filipperbrevets 4 kap. skriver Paulus “Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft”. Kristi kraft skall få fylla oss och bli vår kraft.
“Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom”. Så nära och levande är relationen mellan Kristus och den troende. Den liknar Kristus vid sitt förhållande till Gud när han säger: “Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, skall också den som äter mig leva genom mig”. Detta skall förstås på ett andligt plan, vilket det säkert inte gjordes av dem som först hörde dessa ord uttalas. Jesus predikade och undervisade det som han såg som sin uppgift. Folket tyckte inte om det han sade och massorna tunnades ut. Men han undervisade och fick betala ett högt pris. Jesus predikade sanning och var trogen sin Gud, men mot slutet av sitt liv var han allt mindre populär bland folket, även lärjungarna mer eller mindre svek honom.
Jesu liv och död såg säkert i mångas ögon ut som ett nederlag, men vi är ännu i fastans tid. Den tid då Herren låter dagen gry är nära. “På tredje dagen – säger hoppets röst – skall påskens sol stå strålande i öst och fram i ljuset träder världens tröst”. Men än får vi bida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar