Aftonsång i pingsttid

Ben Thilman:
Aftonsång i pingsttid
Alberga kyrka (Esbo) 13.5.2008
Joh 14:15-21

Jag skall inte lämna er ensamma. Det säger Jesus till sina lärjungar i evangelietexten för pingstdagen. När vi frågar oss vad som gör kyrkan till kyrka, vad som gör kyrkan speciell, så är svaret egentligen i dessa ord. Jag skall inte lämna er ensamma. Kyrkans drivkraft, kyrkans särart handlar om Guds närvaro. Det har sitt ursprung i pingstens händelser som de berättas om i Apostlagärningarna.
Att vara en del av kyrkan, en levande sten, ett Guds barn, är att inte vara hänvisad till bra sig själv, eller till andra mänskors vishet. Det är att vara nära Gud, att finnas i Guds kraftfält.
Vad är det som skiljer kyrkan från världen? Det är att det som för oss som är en del av kyrkan, är en självklarhet, är något som världen inte kan ta emot eller förstå. Att kyrkan inte är en förening som förmedlar en historisk tradition, eller en ideologi, som vi för vidare på basen av ett uråldrigt dokument, utan en levande organism, med en oupphörlig kontakt med sin kraftkälla. Det är något som världen har svårt att förstå. Att vara en levande organism, betyder också att vi i en levande gemenskap med Gud alltid kan fråga oss, vad Gud vill med oss och kyrkan i dag. Då blir det uråldriga dokumentet, Bibeln, också levande och aktuellt och en Guds röst till oss som lever i dag.
Världen förväntas sig att vi skall hämta vår styrka ur döda bokstäver, som har skrivits för tusentals år sedan och inte har någon relevans. Vi, å andra sidan, söker vår kraft av Anden som är levande och ger liv.
Vilken är den vikigaste frukten som Guds Ande låter växa fram? Det säger bibeln till oss. Det är kärleken. Att vara en del av kyrkan, är att leva i en kärleksrelation, till Gud och till de människor vi möter. Det handlar i grunden om att bry sig.