Ben Thilman:
Vem är störst?
Esbo domkyrka 20.3.2008
Vem är störst?
Esbo domkyrka 20.3.2008
Vem är störst?
Det är en fråga som Jesus fick sig ställd i många sammanhang. Hans svar på den frågan skapade vanligtvis förvirring. Om man ställer den frågan till Jesus för att få bekräftelse på sina föreställningar om sin egen storhet, så blir man antagligen besviken.
Det finns människor som är inflytelserika, som har makt eller rikedom. Det finns människor som har starka supportrar bakom sig. Men är de verkligt stora? Jesus sade att den som är störst bland er skall vara allas tjänare. Det är inte alls en slump att t.ex. ordet minister egentligen betyder tjänare.
Dagens evangelietext handlar inte så mycket om nattvarden som om att tvätta fötter. Men platsen är den plats där Jesus och hans lärjungar firade måltiden tillsammans. Innan måltiden börjar gör Jesus det här som förvånar lärjungarna, i all synnerhet Simon Petrus. Han gör det som vanligen en tjänare brukar göra, han tvättar gästernas fötter. På det viset visar han den ordning som skall vara bland oss kristna. Vi skall tjäna varandra i ödmjukhet.
I de andra evangelierna berättas det om själva måltiden. Matteus berättar att Jesus vid måltiden sade att den som doppar handen i skålen tillsammans med honom är den som förråder honom. Det betyder att lärjungen Judas Iskariot var den som låg närmast honom vid nattvardsbordet.
Den ordning som Jesus representerade är en annan än den som vi skulle göra upp.
I skaran kring Jesus hade barnen och förrädaren och kvinnorna och utstötta en framträdande roll. Jesus åt också med syndare, med tullindrivare och han samtalade med dem som man inte ens vanligen tittade på om man var from.
När vi i dag går till nattvardsbordet, så gör vi det, inte därför att vi på något sätt skulle vara värdiga och färdiga. Vi gör det fast vi inte är det. Vi gör det på Jesu inbjudan och vi kan lita på att när han bjuder oss, så vill han också betjäna oss.
Vad kan vi göra?
Vi kan betjäna varandra i ödmjukhet och minnas att Jesus, som är det största, gjorde sig till allas tjänare och också offrade sig för oss.
Amen
Det är en fråga som Jesus fick sig ställd i många sammanhang. Hans svar på den frågan skapade vanligtvis förvirring. Om man ställer den frågan till Jesus för att få bekräftelse på sina föreställningar om sin egen storhet, så blir man antagligen besviken.
Det finns människor som är inflytelserika, som har makt eller rikedom. Det finns människor som har starka supportrar bakom sig. Men är de verkligt stora? Jesus sade att den som är störst bland er skall vara allas tjänare. Det är inte alls en slump att t.ex. ordet minister egentligen betyder tjänare.
Dagens evangelietext handlar inte så mycket om nattvarden som om att tvätta fötter. Men platsen är den plats där Jesus och hans lärjungar firade måltiden tillsammans. Innan måltiden börjar gör Jesus det här som förvånar lärjungarna, i all synnerhet Simon Petrus. Han gör det som vanligen en tjänare brukar göra, han tvättar gästernas fötter. På det viset visar han den ordning som skall vara bland oss kristna. Vi skall tjäna varandra i ödmjukhet.
I de andra evangelierna berättas det om själva måltiden. Matteus berättar att Jesus vid måltiden sade att den som doppar handen i skålen tillsammans med honom är den som förråder honom. Det betyder att lärjungen Judas Iskariot var den som låg närmast honom vid nattvardsbordet.
Den ordning som Jesus representerade är en annan än den som vi skulle göra upp.
I skaran kring Jesus hade barnen och förrädaren och kvinnorna och utstötta en framträdande roll. Jesus åt också med syndare, med tullindrivare och han samtalade med dem som man inte ens vanligen tittade på om man var from.
När vi i dag går till nattvardsbordet, så gör vi det, inte därför att vi på något sätt skulle vara värdiga och färdiga. Vi gör det fast vi inte är det. Vi gör det på Jesu inbjudan och vi kan lita på att när han bjuder oss, så vill han också betjäna oss.
Vad kan vi göra?
Vi kan betjäna varandra i ödmjukhet och minnas att Jesus, som är det största, gjorde sig till allas tjänare och också offrade sig för oss.
Amen
5 kommentarer:
Tack för dessa ord Kalle! Man borde tala mer i församlingarna och kyrkan om de här temata. Jesus sade tidigare när han välsignade barnen - Om Ni inte blir som en av dessa barn så kommer Ni inte in i himmelriket. Hur mycket av vårt människovärde har inte dagens samhälle med dess skrytkonsumtion oa. tagit ifrån oss. Hur svåra förhållanden lever inte våra äldre i? Deras pension räcker inte längre ens till de mediciner de skulle behöva. Euron är ett otyg. Affärsmän och andra såg sin chans att lyfta priserna till det mångdubbla då euron infördes. Vårt land köpte dyrt denna valuta. Lönerna har i de närmaste stampat på stället. På sina håll har man i viss mån vaknat upp för hur stora de dolda reallönesänkningarnma egentligen varit.
Glad och välsignad påsk!
Din f.d. arbetskamrat Alf Lindberg
Tack för det, Alf!
Jag vill ändå påpeka att det inte är jag som har skrivit denna predikan, utan Ben Thilman. Att den har publicerats på denna blogg, som jag administrerar, är en annan sak.
Påskfrid!
OK! Tack till Ben Thilman då! Men, det är givande att läsa Din blogg Kalle. Dina predikningar är Bra likaså!
Frid!
Jag hade en hel könfirmandgrupp med föräldrar i kyrkan. Det var esbo svena församlings påskskriftskola. En mycket revlig grupp och helt fantastiska ledare. Tack till alla och en glad påsk.
En enkel fråga: Uttalas ordet "könfirmand" på finlandssvenska eller gled Du på tangentera, undrar en svensk kollega.
Skicka en kommentar